Få frågor inom spelpolitiken väcker så starka känslor som spelreklam. För vissa är den en naturlig del av en reglerad marknad, ett verktyg för att styra spelare till licensierade aktörer och hålla oreglerade bolag borta. För andra är den en ständig påminnelse om spelandets risker, ett kommersiellt tryck som särskilt drabbar de mest sårbara spelarna.
I Norden har spelreklam blivit ett återkommande tema i den politiska debatten. Länderna har valt olika vägar, från Danmarks mer tillåtande hållning till Norges nästan totala förbud. Frågan rör inte bara hur mycket reklam som ska tillåtas, utan också vilken roll staten ska spela när den själv är beroende av intäkterna från casino utan svensk licens.
Sverige – från reklamexplosion till hårdare regler
När den svenska spelmarknaden omreglerades 2019 blev spelreklamen snabbt en het fråga. Nya licensbolag satsade stora summor på att ta marknadsandelar, vilket ledde till en reklamexplosion i tv, radio och på nätet. Kritiken lät inte vänta på sig. Politiker, forskare och vårdorganisationer varnade för att den massiva exponeringen riskerade att öka spelproblemen.
Som svar har Sverige successivt infört hårdare regler. Begreppet måttfullhet i marknadsföringen har prövats i domstolar, och 2023 infördes särskilda krav för att skydda unga och riskspelare. Trots detta är debatten långt ifrån över. Kritiker menar att även dagens nivåer är för höga, medan branschen varnar för att för hårda restriktioner driver spelare mot olicensierade aktörer.